Tungviktsmatch mot söndagsångesten

En sån där tungviktsmatch en går mot sin ångest en helt vanlig söndag ibland.

Saker jag vill säga:
Det är okej
Det är lugnt
Bara för att vi pratar om jobbiga saker som varit så betyder inte det att det kommer hända igen nu.
Jag har folk runt mig som är trygga.
Ingen kommer att försvinna.
Det är okej att berätta.
Det är okej att sörja.
Det var inte ditt fel.
Det är inte du som ska skämmas.

Saker min ångest vill säga:
Du är ful.
Ingen tycker om dig.

Jag säger:
Ja, okej, men nu var det inte det vi pratade om. Det var ju jättebra igår vad är det som är fel nu?

Ångesten säger:
Ditt ena öra sitter högre upp än det andra.
Ingen tycker om dig.

Jag säger:
Men för i helv…

Mic drop

Ni hör ju. Det går liksom inte att resonera med ångesten. Alls. Jag åkte till havet och försökte ta hand om mig själv, lyssnade på mina behov och åt glass. Släppte alla krav på prestation. Andra dagar behöver jag andra saker, till exempel bygga ett bo i sängen och bara andas, in och ut till dess att jag inte måste tänka på att andas in och ut längre för att ångesten har gett sig av. För det gör den.

Jag tänker inte vara klämkäck. Jag tänker inte säga att lösningen är att vi ska tänka positivt. Fan, ibland behöver vi få tänka och känna att ”nej, just nu är det svinjobbigt”. För det är svinjobbigt ibland. Idag var det det. Igår var det jättebra. Vad alla influencers än vill tuta i oss så är det så livet ser ut, nästa gång ska jag köpa godare glass dock.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *